Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärer - Förtrampad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
SAX O AT: UNDER KAMPEN FÖR BRÖD
»Tänk, att modern inte ens är här», sade fröken ifrån
herrgården, godsägare Lambergs dotter.
»Ja det fattades bara, att hon skulle vara med och
se på, huru hennes barn går till den mestbjudande»,
svarade hennes bror, familjens olycksbarn — en ung
student, som legat i Upsala och insupit radikala åsikter.
»Men det får du väl lov att erkänna, Edvard, att den
lägre befolkningen är känslolösare än de bildade
klasserna.»
»Nej, det erkänner jag inte.»
»Vad tror du hon känner för sitt barn, då hon kan
låta det behandlas så här?»
»Att börja med så känna föräldrar och barn i
allmänhet skäligen lite för varandra. De stå på alldeles för olika
utvecklingsgrader för att kunna förstå varandra, och de
känslor, som inte äro bygda på förståelse, äro halmlågor.
Se på vår älskvärda familj t. ex. I mina ögon är mor
min en feg stackare, far min en dryg dumbom och du
ett enfaldigt höns ...»
»Du ...», avbröt hon.
»Du behöver inte avbryta mig för att tala om att
känslorna äro ömsesidiga», återtog han. »Ett annat är
emellertid fallet, åtminstone vad modern angår, så länge
barnen äro små. Då värkar hos henne den rent
instinktiva driften att skydda avkomman. Denna drift är
självklart starkare ju svagare moderns reflexionsförmåga är.
En bildad kvinna — men visserligen inte i den meningen
du tar ordet bildad — kan släppa ifrån sig sitt barn till
andra, då hon inser, att det i sådant fall blir bättre vårdat
än om hon själv hade det. Den icke reflekterande kvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
