Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - En tum för kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
SAXON: UNDER KAM REN FÖR BRÖD
liga saker, snäll som hon var, fastän hon inte alltid
vågade för häradsdomaren.
När Tilda kom hem, stod »kära mor» i fönstret. Hon
såg allvarsam ut, och Tilda undrade icke därpå. Hon
hade fallit i tankar och dröjt borta en hel timme.
»Var inte ond på mig! Jag hade skickat pojken ut
i ett ärende och träffade honom inte, innan han körde vall.»
»Nej vars, jag är inte ond på dig.»
Hon såg så vänlig ut, som alltid, men nu också så
allvarsam.
Tilda vart förskräckt.
»Jesturs!» utbrast hon. »Dugde inte Gustav?»
»Nej.»
Hon sjönk ner på soffan, där hon stått och ordnat
med blomkrukorna — sina blommor, som hon skulle haft
med till soldattorpet!
»Stackars Tilda!» sade häradsdomaremor och såg
deltagande på henne.
»Se inte på mig så där, moster. Då kan jag tro,
att det är något riktigt tokigt», sade Tilda och försökte
att le.
»Det är inte bättre.»
»Vad... vad...»
Hon andades häftigt, och rösten svek henne.
»Lugna dig nu, Tilda och ...»
»Nej, säg!»
»De hålla på att... dragga efter Gustav...»
»Ne...» skrek hon och ville rusa ut.
Häradsdomaremor höll henne kvar och försökte att
lugna henne.
»Men jag vill se honom! Jag får lov att se honom!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
