- Project Runeberg -  Karl von Linné. En lefnadsteckning /
15

(1907) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom Lund till Uppsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IJl’SALA BTAU8 ^ubM< U.. ra*.

UPPSALA. KOPPARSTICK AF FR. AKREL (1770).

kanta området. Vetenskapssocietetens
män, hvilka bland sina uppgifter äfven
hade att » upplysa fäderneslandets
naturalhis-toria och geografi», lämnade allt bistånd
de kunde. Det var dock med en synnerlig
torftig utrustning och utan någon
följeslagare som Linnaeus företog denna sin
första stora upptäcktsfärd inom
fäderneslandets bygder. Färden var farlig, och
hans mor hade ifrigt afrådt den. Någon
ovanligt modig man var icke Linné,
men hans sangviniska lynne och
glödande entusiasm för naturens
utforskande kom honom att trotsa alla
hinder och gladt möta alla mödor. Mödor
och besvär var han aldrig rädd för;
»jag har arbetat och sträfvat af all
häg, alla krafter och allt sinne», säger
han själf på gamla dagar; och en man
af större oförtrutenhet i sitt arbete än
Linné kan knappt tänkas, sedan den
dag då hans varelse genombäfvades af
den stora kallelsen att för sin samtid
tolka de stora rubrikerna i naturens
heliga bok. Före den tiden, i hemmet,
Växjö och Lund, hade hans lifliga och
känsliga sinne endast mottagit intryck
af den omgifvande yttre världen; men

dessa förvarades i ett osvikligt minne och
blefvo, man kan säga utan hans förtjänst,
hans outtömliga förrådskammare, hvars
skatter af hans ande, sedan dess
underbara krafter vaknat, alltid infogades på
sin rätta plats i det naturens konstrikt
ordnade tempel, som hans snille uppreste.

Trots alla afrådanden vek han på sin
Lapplandsresa vid Umeå af från
landsvägen för att på stigar och uppför de
forsfyllda älfvarna vid vårens inbrott i
början af juni nå sin längtans mål. Han
anlände utan några större äfventyr till
Lycksele. Med upptäcktsresandens skärpta
blick iakttager och antecknar han allt,
som möter honom, och i tafatta men
karaktäristiska teckningar förtydligar han
sina ord. Människorna, djuren, växterna,
jordmånen beskrifver han kort och
åskådligt. Och dessa flitiga detaljstudier
hindra honom ej att njuta och i känsliga
ord återgifva den nordliga naturens
skönhet under soliga dagar och dagljusa
nätter. Från Lycksele sökte han tränga
fram uppför Ume älf och Juktan till
fjällen. Men i dessa trakters stora
myrar, nu i islossningens dagar
ogästvän-ligare än vanligt, höll han på att duka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:29:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlvlinne/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free