Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mongolfläcken sitter i och verkligt anpassad till disciplin och rutin
tycks ungraren inte kunna bli.
Trots detta hade ju Ungern redan länge haft en industri av
format. Redan på Donaumonarkins tid hade Aranys farfar varit med
om att bygga upp en avancerad maskinindustri i Pest och den
tekniskt administrativa intelligentian i Ungern hade inte stått någon
efter i den tidens Centraleuropa. Men industriarbetarkåren som
fostrats i dessa industrier hade samtidigt som den fostrats till
industriarbetare också ärvt en självsvåldig disciplinlöshet från det
fria ryttarlivet ute på pustan.
I och för sig blev detta egenskaper som bidragit till att göra den
ungerska arbetarklassen stridsduglig. Men det tillhörde vår tids
tragedier, menade han, att just de egenskaper som i en viss given
situation kunnat vara nyttiga och tjänliga för samhällsframsteget
senare blev de egenskaper som gjorde ett rationellt samhällsuppbygge
svårt för att inte rentav säga omöjligt.
Den ungerska fackföreningsrörelsen hade heller inte skolats i den
anda av lojalitet och enhet som kännetecknade den tyska och de
danska och svenska fackliga rörelserna. Den hade varit mer
sydländsk till sitt temperament och kvar av dess gamla traditioner
fanns nu ute på verkstadsgolvet en platt och misstänksam
jämlikhetsiver, en bristande samarbetsvilja och en massiv ovilja till nyheter
och förbättringar och förnyade arbetsrutiner.
Sverige var ju också bättre lottat genom den långa fredstiden. Det
fanns ju därtill i Ungern vissa politiska realiteter som man inte
behövde diskutera närmare för att inse vilken roll de spelade. Detta
bidrog inte till att förbättra andan.
I Ungern satt de dåliga traditionerna dock djupt. De bidrog till
att hålla produktiviteten erbarmligt låg. I och för sig berodde detta
ju inte på människomaterialet. Det visade sig att de ungerska
flyktingar som i Västtyskland haft en god och hög produktivitet inom
en modern industriell organisation omedelbart sjunkit tillbaka ned
till det låga ungerska genomsnittet när de återvände hem och
började arbeta i ungerska fabriker igen. Detta trots att själva
maskinparken och den tekniska utrustningen kunde vara densamma.
Detta var desto mer tragiskt som många — och däribland dr Jószef
Arany själv — hade hoppats att något gott dock skulle kommit av
emigrationen och att arbetskraften lärt sig till en högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
