Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMMANFATTNING.
529
ihögst ovanliga medfödda och förvärfvade gåfvor fördes till
att där intaga en ställning, för hvilken hon ingalunda
tycktes vara bestämd. Ställd mellan en blifvande kejsare, hvars
besynnerliga och dåliga karakter tycktes göra honom
fullkomligt oduglig till att bekläda en tron, och en regerande
kejsarinna, som på ett mycket ofullkomligt sätt beklädde sin,
kände Katarina sig snart kallad till att fylla en helt annan
plats än som en dekorativ eller till och med dynastisk
uti-litet. Hon upptäckte utan svårighet hos sig en ärelystnad,
som gick långt utöfver denna roll. Den var på samma
gång förenad med en energi, som var alldeles ovanlig hos
•en person af hennes ålder och kön. Medan hon arbetade
på att skaffa sig eventuelt bistånd af en allt talrikare skara
tillgifna vänner, bemödade hon sig också att göra sig värdig
denna tillgifvenhet. Hon stöpte om sin uppfostran i en ny
form. Genom träget arbete tillägnade hon sig både
national-andan hos det folk, hon en dag skulle styra, och de
element af västerländsk kultur, som Peter I hade försökt att
införa i Ryssland. Hon lärde sig ryska genom att ta
lektioner af Adadurof och samtala med de gamla damerna i
sin omgifning, och hon lärde sig historia och politik genom
att läsa Voltaire och Montesquieu. Hon läste äfven
Bran-töme och Beyle och inhämtade där lärdomar, hvaraf hon
förstod att dra fördel för sin ärelystnad, om också ej för sin
moral. Hon fann sig sålunda i besittning af en
öfverlägsenhet och en makt, som redan under Elisabeths lifstid började
göra sig gällande och väckte oro och förhoppningar,
svartsjuka och farhågor. Hennes gemål kallade henne »madame
la Ressource» eller såg i henne en orm, som det var
nödvändigt att krossa. Elisabeth betraktade henne med afund
och förskräckelse. Men styrelsens män, statens ministrar
och de utländska diplomaterna vände sig åt hennes håll,
och arméen — denna ojämförliga kraft, denna skapare af
suveräner inom det ofantliga och barbariska riket —
riktade slutligen sina ögon på henne. Sålunda blef hon
politisk bundsförvant till Bestuschef och Williams och väninna
till några ståtliga gardesofficerare. Hennes ungdom och
eldiga temperament pockade på sina rättigheter gent emot en
make, som för öfrigt var föga angelägen att göra sina gäl-
Katai-ina.IL 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
