Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En historia från gamla Högholmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen i gräset, att jag tyckte de fingo ett återsken
af henne, men det var bara kvällsolen som
kommit fram bak bärgsbranten och lyste öfver
vårt lilla sällskap.
Litet därefter gingo vi alla upp till
dansbanan för att höra på musiken och se på dansen,
eller kanske själfva taga oss en svängom också.
Gamla Friman hade blifvit så lifvad efter ett
nytt besök i skogssnåren, att han föreslog sin
stränga och värdiga husmor, min blifvande
svärmor, att de skulle ta’ en dans som förr i
ungdomen.
Hon såg på honom med en olycksbådande
blick och rynkade på näsan som om hon luktat
på något illa.
»Hvar har du (att starkt ifrån? frågade hon
skarpt.
»Se så, kära gumman min, — det är ju
bara engång vår Jannes förlofningskalas . . .
och vår Idas förl . . .
»Hvad är det du pratar för smörja», afbröt
fru Friman honom just när han höll på att
förråda min hemlighet. »Du är ju inte nykter . . .
hvarifrån har du fatt starkt — hvad?»
Då tyckte jag det var tid att komma
emellan, och jag bjöd upp gumman Friman till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
