Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kom hennes äldre syster in i deras gemensamma
rum och fann henne i tårar. Det blef en lång
bekännelse med mycket snyftningar och orättvisa
beskyllningar och slutligen en smygande trötthet efter
tårarna och ett behagligt, tröstrikt och försonande
inslumrande i en sömn så sund, att den ej hade
rum för en enda dröm.
Så hände det oerhörda, att Vahlin i dag kom
ut till villan i sällskap med den gentila, utländska
häradshöfdingen, som konsulinnan genast blifvit så
förtjust i. Karin nästan harmades öfver hans
djerfhet att våga det, och likväl var hon innerst glad åt
besöket.
Det var hon, som stält i gång promenaden till
utsigtsberget endast för att få tillfälle att ställa
Vahlin tillrätta för hans dåliga lif. Hon kände en fast
beslutsamhet och ett oryggligt moraliskt mod att i
det godas och rättas namn förebrå sin forna
förtrogne hans afvägar. Hela hennes ledsnad öfver
hans långa uteblifvande och deras brutna vänskap,
hela hennes harm efter deras sista möte i staden
mynnade ut i ett fanatiskt, adertonårigt hopp om
att rädda honom genom en allvarlig tillrättavisning.
Och den skulle han ej undgå.
Hon slog dubbelt häftigt i luften med sin
afbrutna björkqvist, som hade hon jagat bort myggen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
