Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Vandringsmän som mötas - 4. I alla fall en landsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han berättade därefter oförbehållsamt en hel del
saker från lifvet i Helsingforskretsarna på femtio- och
sextiotalet. Han talade om att han lefvat upp och
spelat bort en förmögenhet under de fem år han
tjänstgjorde som adjutant hos generalguvernören. Sitt
fädernegods måste han sälja för att betala sina skulder,
och när han senare fick anmodan om att taga afsked
från militären för oförsiktiga politiska yttranden, stod
han så godt som på bar backe med en hel mängd
uniformspersedlar och hundra femtio par hvita
sämskskinnshandskar.
Han förhjälptes emellertid af sina vänner efter
förödmjukelser af diverse slag till lärareplatsen i
Tavastehus.
Vi hade just kommit öfver på det politiska
gebitet, vi talade om de politiska emigranterna från
Finland på sextiotalet, då fru von Steven bad oss komma
in till supén och, om vi ville, fortsätta vår diskussion
vid bordet.
Det blef ett afbrott för värdinnans skull, men
efter bordet tog mig löjtnant von Steven i enrum. Han
ville alls inte höra på då jag talade om att gå till ett
hotell för natten, jag skulle såra både honom och hans
hustru djupt om jag ej ville mottaga deras gästfrihet.
Och så fortsatte vi vår diskussion om de
politiska emigranterna långt in på natten.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
