Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - En patriot utan fosterland - 1. Introduktion i Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssland hade man ej så stora skyldigheter mot
uniformen, där umgicks man på kamratlik fot med hvem
man behagade, men här tycker jag mina vänner inom
den finska militären, — fast jag icke ens bär deras
uniform — likasom förebrå mig med blickar och halfva
ord, att jag sökt umgänge utanför kasernen bland den
studerande ungdomen. Det har jag märkt på mer än
en omständighet.
Jag visste nog förut, att studenter och
gardes-officerare icke sympatiserade riktigt väl, — det är bara
ett fåtal studenter med adliga namn, som åtnjuta äran
att vara vän och få visa sig på gatan tillsammans med
en finsk officer. Jag förundrar mig icke heller
däröf-ver, om studenterna brukat uppträda mot dem, såsom
magister Enestam först uppträdde mot mig.
Men själf är jag som sagdt numera frigjord från
mina ståndsbröders militäriska fåfänga — eller hvad
skall jag kalla den? Jag hade innerligt roligt med
studenterna, de voro ena riktigt hurtiga och öfverdådiga
pojkar, alldeles i min smak. Några lärda
disputatio-ner höllo vi ej, och jag redde mig helt lyckligt med
min svenska, men mest talades det tyska, som
flertalet kunde behjälpligt. Vi diskuterade litteratur, vi
voro hänförda af Byron och Heine och drucko mycket
tappert.
Utan att klandra mina vänner bland
gardesbatal-jonens officerare, — de hade aldrig förmått utveckla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
