Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - En patriot utan fosterland - 4. Kringskuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Har ni det? af bröt hon mig. Det är en
annan sak! utropade hon därpå mycket glad.
— Ja, det har jag väl gjort . . .
— Så mycket bättre! Hvilka bevis har ni då
på att ni icke omtalat upptåget i Brunnshuset för hans
Excellens Grefven, och att ni ingen del haft i att
framföra till vederbörande de farliga uttrycken i
doktor N-skjölds tal?
— Nya bevis! utropade jag förtörnad. — Ar inte
det nog med de gamla, att jag under förliden
vårvinter hyllat mig till studenterna och varit såsom en af
dem? Att jag förvärfvat vänner bland dem, och för
deras skull — som ni själf vet, fru öfverstinna, —
utsatt mig för att förlora min tjänst och bli stämplad
som upprorsmakare ? Ar det inte nog bevis på min
oskuld, att jag af varmaste och fullaste hjärta velat
göra gemensam sak med dem, om blott icke vissa
hänsyn hållit mig tillbaka?
— Nej, det är tyvärr inte bevis nog! sade
öfverstinnan R. uttrycksfullt och med en suck, som var så
talande och bekymrad å mina vägnar, att jag började
förstå de mycket stora svårigheter, som reste sig i
vägen för mig.
— Hvad skall jag då göra? utbrast jag halft
för-tviflad. — Hvad skall jag göra?
— Jag fruktar ni måste lära er mycket tålamod.
Det är det enda jag vet, som kan hjälpa er nu. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
