Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - En patriot utan fosterland - 6. Zerrissenes Leben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
ett barn djupt inne i min själ, grät upproriskt och
för-tvifladt öfver att ha mist min käraste och dyrbaraste
leksak, öfver att ha slagit sönder den af oförstånd och
öfver att den aldrig mera skulle bli hel . . .
Jag vet ej hvad öfverstinnan R. gjorde i sin själ.
Möjligen log hon lika förlåtande, lika främmande och
lika mildt i den som hon log med sina läppar.
Möjligen plockade hon föraktfullt sönder de sista resterna
af en gyckelbild, som hon engång älskat, och kastade
styckena ifrån sig.
Så mycket är visst, att öfverstinnan R. och
löjtnant von Steven sade hvarandra vackra ord med
läpparna, lofvade att träffas som förut och ha roligt
tillsammans som förut. Så mycket är visst, att
öfverstinnan R. och löjtnant von Steven aldrig hade varit bättre
vänner. Men jag gick min väg med tårarna högt uppe
i halsen, lät dem strömma fritt, när jag kommit hem
till mig, och betogs senare af en oro och en vild lust
att rasa, som förde mig ut i sällskap med några
tjänstemän och officerare. Det blef en stormig natt vid
spelbordet med mycken iskyld champagne och mycket
högt point, många cyniska historier, mycken
imponerande vårdslöshet och nyinlärd världsmans laisser
aller från löjtnant von Stevens sida.
Men inom mig grät barnet tröstlöst och bittert
hela den vilda natten ut.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
