Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Emigranten - 4. Seger och lugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oberäkneliga, hårdnackade och dock både veka och
känsliga natur, hvilken jag själf hittills haft så föga i
min makt att tygla.
Det var mannen med brottslingsinstinkterna,
hvilken inför själens domstol utstod alla rättegångens
pinsamheter och tukthusets straff för de hemliga
tankarnas brott, som visst aldrig blefvo utförda i handling,
men som likafullt funnos som onda frön djupt inne i
det tysta medvetandets mest gömda vrår. Det var
det vilda, tatariska blodets ingifvelser, hvilka stodo
till rätta inför västerlänningens upplysta förnuft och
moral. Det var en lång rättegångsprocess inom mig
själf, därvid jag fällde mycket och frikände litet och
som därför sänkte mig så djupt i mitt eget anseende,
så att jag höll på att förlora taget i det sociala lifvet
och glida utför ner i eländet.
Beröringen med yttervärlden, som jag så länge
undvikit, gjorde mig åter frisk. Jag fann vänner och
jag fann förnyadt själfförtroende genom att vara öppen
med dem och genom att företaga ett slags transfusion
af den sunda befriande styrkan i deras friska lynnen
på mina exalterade, grubblande och sjuka tankar.
Den största glädjen, som afgörande lyste upp
hela min dystra tillvaro med ett försoningens och
tillfredsställelsens solljus var den, då jag blef presenterad
för samme doktor Nordenskjöld, hvilken ansågs ha
blifvit landsförvisad på mina angifvelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
