Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom, hvilkct hon gör i ett slags lustigt raseri, som
skall vara vanmäktigt.
»Och det säger jag,» fortsätter unge husbond,
»ntt innan jul och nyår far hon se att det finns
andra, som bestämma om rummen här på gården
och ha lika stor rätt till det som hon själf. — Eller
huru?» tillägger han och ser upp i Idas ansikte, när
hon inte på något vis yttrar sin glädje.
»Vi ska låta det vara tills det blir af i
verkligheten,» svarar hon mycket nyktert och med en
förtröstan, som kunde vara långt fastare.
»Jaså. du tror verkligen att mor ska få mig till
det där med Hankala Manda? Ar det det du tror?
Säg, Ida!»
Unge husbond har släppt sitt tag om Idas nacke,
men hon går icke bort, utan blir lugnt sittande i
hans knä och tummar om hans ena öra medan hon
ger sina bekymmer luft i tvekande och afbrutna
satser:
»Inte vill jag säga att du tar Manda ... men du
är nu en gång sådan du är... och jag skulle inte
vara den första flicka, du lämnar... Gör det bara,
om du har lust! Nog finner jag väl alltid den, som
tar sig af mig, om jag inte kan reda mig själf...
Men inte har du gjort rätt, Aakusti. .. Och fast jag
inte beklagar mig så... Ja, jag är i alla fall din far-
brors dotter, och fast jag inte är rik, så går det ändå
inte an ati lämna mig som en vanlig piga... jag är
ändå af din egen släkt, och när din mor får veta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
