Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som misshagar honom, men han låter ingenting märka
utan ser bara dubbelt själftillräcklig ut.
»Jag har hört af Ida att herr Harvanen gått tlera
år i lyccum,» börjar doktorn.
»Hm!» Unge husbond spottar kraftigt långt ut
på gården och doktorn vet icke huru han skall förstå
det svaret riktigt.
»Är det inte sant?» frågar han.
»Xog är det sant.»
»Men ni lämnade skolan för att bli husbonde på
Monola, eller hur?»
»Jag hade många skäl att lämna skolan.»
»Hvad då för skäl?»
»Alla möjliga.»
»Hade ni inte håg för att läsa?»
»Inte så farligt! ...»
Paus. Ty doktorn gitter icke fråga ut honom
längre efter han ej svarar själfmant. Unge husbond
ser mycket nöjd ut öfver att ha tystat hans
frågvishet med sina korta svar, det kommer som ett drag
af löje i hans ansikte och han säger med ett tonfall
af mättnad:
»Man lar så snart nog af staden, när man är
tvungen vara där. Det är roligare att bara då och
då besöka den och vifta om med herrarna en smula,
så man inte glömmer bort hela konsten.»
Unge husbonds svar behagar icke vidare doktorn.
Det låter så bonddrygt, och doktorn har mycket litet
sinne för grofkornig humor. Han tiger nu i sin tur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
