- Project Runeberg -  Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid /
377

(1931-1932) [MARC] Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bredvid en av de s. k. uppbådsfanor, som Karl XII
lät tillverka för den sista armé han satte upp —
det är Säters kompani av Dalregementet som ägt
den, och den följde med de upproriska bönderna
till Stockholm vid »Stora daldansen» 1743 — synes
kungen, sådan han såg ut samma år som fanan
gjordes, år 1713. Porträttet är målat av Axel Sparre
och ger oss på ett osminkat och gripande sätt den
från Turkiet återvände krigarkonungens drag —
väderbitna, okuvliga och ändå ödesmärkta.

på Östeuropas slagfält, men de, som kommo hem, och
de som växte upp sedan den stora stormen gått över,
blevo på nytt jordbrukare. Preussen fick i stället en
riktig, genuin yrkessoldat för var trettionde civil
medborgare, och det i fred som i krig. Tack vare det systemet
segrade Preussen under Fredrik II och blev Europas
ledande militärmakt i stället för Sverge. Världen har ännu
ej sett slutet på den orsakskedja, vars första länkar
smiddes av soldatfurstarna i Nordtyskland. Men Sverges
krigiska insats i världshistorien upphörde i stort sett efter
det första generalprov, som vår indelta armé
underkastades. Den var för effektiv; den kunde brukas ända till

dess folket förblödde. Ett sådant instrument måste man
handskas varsamt med. Och samtidigt hade denna armé
en politisk uppfattning, som tydligt avspeglade sig i
dess handlingssätt och effektivitet. Den slogs inte för vad
som helst, ej heller för vem som helst. »En preussisk
gre-nadiärs benknotor» talade Bismarck en gång om, när han
ville nämna den värdelösaste och minsta insats, som staten
skulle kunna offra för en politisk vinst. En svensk indelt
soldats benknotor ha aldrig stått så lågt i kurs. Ty
gre-nadiären var bara ett nummer i ett kompani — men
soldaten var husbonde på ett torp, brukaren av en jordbit,
grannen i ett bygdelag — en man av folket.

377

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free