Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ en av Gripsbolms väldiga rundlar, som Gustaf Vasa byggt till
rikets värn, lät Gustaf III inreda denna förtjusande teatersalong.
C. A. Ehrensvärd skriver i början av 1780-talet i ett
filosofiskt brev till målaren Masreliez:
»Vi undra på, varifrån den rikedom kom, vi se att de
gamla (d. v. s. greker och romare) haft, men låt oss i hast
göra en calcule, samla ihop uti Europa: 1:0 alla silverur
och gullur som tillhört sämre folk samt värdet av
urmakares överflöd på 100 år, 2:0 alla utslitna galoner på
drängar och petit-maitrar, 3:0 alla silverskedar och
gafflar samt bägare, skospännen, svampdosor och tandpetare
av silver, 4:0 alla överflödiga rätter, utländska viner,
kaffe och socker, 5:0 ekipager, pängar för hyrvagnar,
jakthundar och kinesiskt porcelaine, så får man si att
summan skulle stigt högt och kunde betala både Apelles
och Praxiteles arbeten efter fullt värde, hade kunnat
upprest stora marmortempel.»
Lyxen hos »sämre folk», d. v. s. hos den starkt växande
medelklassen och bönderna, rådde Sverge icke med. Att,
som Ehrensvärd i detta ilskna brev gör, rekommendera
återinförandet av antikens slaveri som botemedel är väl
något överdrivet, men när han säger, att det
rokokomässiga levernet »stannar intet vid en hederlig fattigdom,
det stupar i uselhet», är det inte mer sagt, än även mera
kallt och nyktert tänkande människor vid den tiden
an-sågo sig ha skäl att frukta. En återgång till större
enkelhet och renhet i smaken var vägen ut ur den fördärvliga
lyxen. Den vägen tog man också, och skapade därmed
något nytt och verkligt fruktbärande — den svenska
nyantiken.
Att göra greker av svenskarna ansåg Ehrensvärd ändå
tyvärr vara omöjligt redan på grund av klimatet, som han
efter en på denna tid mycket spridd teori tillskrev
ungefär samma allmakt över människorna, som i våra dagar
på många håll tltlmätes rasen. Om den nordiska
människan skulle följa sin natur och bli lycklig, borde hon
enligt Ehrensvärd vara, vad hennes förfäder en gång varit
— barbar, rövare och vilde. Civilisationen var enligt hans
åsikt hemma endast söder om Alperna.
Fullt så pessimistiskt tänkte de flesta icke. Men för att
bli lyckliga borde svenskarna i alla fall gå ett bra stycke
tillbaka till sin rätta natur. Hur långt? »Antique»,
klassisk renhet och förenkling borde man, om man gick klokt
och måttfullt tillväga, kunna finna redan i farfars tid,
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
