Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blyoxid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Bor—Borax
Denna egenskap är naturligtvis af
stor vigt vid dess användning. En
olägenhet, som utmärker
bomullskrut och andra nitroföreningar, är
att explodera för vibrationer,
fram-bragta genom en annan explosion.
Om derför ett parti bomullskrut
bringas att explodera, kan ett annat
i närheten likaledes, genom blotta
vibrationerna, explodera.
Bomullskrut har samma explosiva kraft
som 4—5 gånger så mycket krut
och forbrinner utan fast återstod.
Af 1 kilo. bildas 800 liter ga«,
som utgöres af 30 % koloxid, 23
% vattenånga, 20 % kolsyra, 10
% sumpgas, 9 % qväfoxid och 8
% qväfgas. Gaserna angripa
metallrör, hvilket förhållande jämte de
»brisanta» egenskaperna gör
bomullskrutet mindre lämpligt till laddning
i skjutvapen. Deremol lämpar det
sig väl till fyllnad af torpedos, till
sprängning o. d. Bomullskrntet
synes först hafva framstälts af Pelouze,
1838, men väckte icke någon
uppmärksamhet förr än efter 1846, då
det undersöktes af Schönbein. Om
dess användning till militära
ändamål har Abel största förtjensten.
Bor, en metalloid, som i naturen
förekommer tämligen sparsamt och
i förening med syre i flere mineral
(borsyra, borax, boracit o. s. v.),
i mycket små mängder i några
mineral vatten öph i hafsvatten. Den
erhålles genom upphettning af
borsyra med natrium och är ett
oliv-brunt, afiärgande pulver. Dess.
atom vigt, som tecknas B, är 11.
Bor är ett 3-atomigt element, ger
kloriden BC13 oxiden B2O3 o. s. v.
Bor£lt, borsyrade salter.
Borsy-ran ar en trebasisk syra, hvarför
neutrala salter böra hafva
sammansättningen MO3B. Dylika salter äro
föga kända, men väl en mängd
andra, anhydrosalter, t. ex. metaborat
MO.BO., dimetaborat M202.B405
(såsom borax) o. s. v., så att
sammansättningen af boraten är i hög
växlande. I
glödgningshettalöserjbor-syreanhydrid de flesta oxider och
bildar dermed glaslika, olika
färgade massor af borat. Likaledes
utdrifver borsyreanhydriden vid
glödgning de flesta syror ur deras
salter. Borsyrehydratet är deremot
en mycket svag syra, som knappast,
och endast vid kokning, utdrifver
kolsyra ur karbonat. Alkaliborat
äro lösliga i vatten och gifva med
metallsalter fällningar af olösliga
eller föga lösliga borat, som dock
äro så obeständiga, att de vid
tvättning med vatten sönderdelas,
stundom så fullständigt, att all borsyra
bortföres med vattnet och
oxidhydrat återstår. Af samma skäl
erhåller man med koncentrerade
lösningar af silfvernitrat och
alkaliborat en gul fällning af silfverborat,
mén med utspädda lösningar en
gråbrun af silfveroxid. Borat
igenkännas derpå, att de vid
upphettning på platinatråd med surt
kaliumsulfat och flusspatpulver fär^a
lågan grön (af fluorbor). Blandas de
med svafvelsyra och sprit, och
antändes blandningen, brinner denna
med grön låga (af flyktig
borsyre-eter).
Borax, dinatriummetabcfrat, »surt»
borsyradt natron, Na2 O,2B2O3
eller Na2 O7 B4-fl0H2O
(prisma-tisk borax) eller 5 H2 O (oktaedrisk
borax), förekommer löst i vattnet i
flere sjöar i Tibet, Indien, Persien,
Nevada (Borax lake, hvars vatten
håller 4 gr. borax på litern) och
Kalifornien. Genom vattnets
afdunstning i solvärmen afsöndras rå
borax (tinkal, nevadaborax), som
raffineras genom kokning med litet
kalk och genom kristallisering. En
stor del af handelns borax beredes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
