Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorimetri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klöffett—Kobolt
217
kilo. — Sverges import af saltsyra
uppgår till 341,563 kilo.
Klöffett, fett ur oxfötter, är en
olja, som håller sig länge utan att
härskna. Det användes som
smörjolja for ur och finare maskiner.
Knallgas, Hydrooxygengas, en
af 2 vol. vätgas och 1 vol. syrgas
bestående blandning, som vid
antändning under våldsam explosion
förenas till vatten. Man kan
begagna <5en intensiva hetta, som
utvecklas vid förbränningen, om man
låter Syrgasen utströmma genom ett
fint metallrör, som omgifves af
ett annat och vidare metallrör,
i hvilket man låter vätgas
utströmma. För att gaserna ej skola
blandas annat än i spetsen, finnes
på syrgasröret en skärm.
Antändes nu knallgasen, som bortgår i
spetsen, brinner den med en liten
och oansenlig låga, som emellertid
utvecklar en så intensiv hetta, att
en platinatrad med lätthet smälter.
Håller man ett stycke kalk i låg-
spetsen, råkar den i intensiv
hvitglödgning och utsänder ett
bländande hvitt ljus, kalkljus, som
användes på teatrar, för belysning af
hydrooxygenmikroskop o. d. En
blandning af 2 at. väte (=2 gr.
vätgas) och 1 at. syre (= 16 gr.
syrgas) frambringar vid
förbränningen 68,360 cal., d. v. s. den
värmemängd, som fordras för att
upphetta 683,6 gr. vatten från 0° till
100°.
- Kaallguld benämnes en gul, i
hög grad explosiv förening af icke
fullt säkert känd sammansättning,
hvilken fälles, då en lösning af
guldklorid blandas med kaustik
ammoniak. Det användes till förgyllning
af porslin och ger, då det löses i
cyankalium, en färglös lösning af
kalium-guldcyanur, som användes
vid galvanisk utfällning af guld.
Knallpulver, en explosiv
blandning af 1 del svafvel, 3 del.
salpeter och 2 del. pottaska.
Knallsilfver. Se Knallsyra.
Knallsyra, CH2(NO2)CN,
ni-troacetonitril, är icke bekant i fritt
tillstånd, men man känner flere
salter, CM9(NO?)CN, af hvilka
silfver- och qvicksilfversalterna äro
Vigtigast. Qvicksilfversaltet,
knallqvicksilfver, CHgNO2CN, erhålles, om
man löser 3 del. qvicksilfver i 36
del. kall salpetersyra samt derefter
tillsätter 17 del. alkohol och sedan
småningom ytterligare 17 del.
alkohol. Man erhåller ett gråhvitt
kristalliniskt pulver, som i torrt
tillstånd är ytterst explosivt. Det
användes till fyllnad i knallhattar.
Knallsilfret erhålles på samma sätt
af silfver, är i ännu högre grad
explosivt och användes till
»smällkarameller» o. d.
Knallqvicksilfver. Se
Knallsyra.
Kobolt, metalliskt grundämne,
först framstäldt af Brandt 1739,
förekommer i naturen sparsamt i
sällskap med nickel och järn samt
förenadt med svafvel och arsenik,
sällan med syre. De i Sverge
förekommande koboltmalmerna äro
koboltglans, Co S As, som finnes vid
Tunaberg, Vena och Riddarhyttan,
samt koboltkis eller linneit, Co3S4
eller CoS2.(Co2-S2), som finnes vid
Gladhammar. Koboltmetallen, som
erhålles genom glödgning af
kobolt-oxalat utan lufttillträde, liknar järn,
men har en dragning åt gult, är
magnetisk, har eg. v. 8,6, smälter
lättare än järn samt förändras ej i
luft och vatten. Kobolt är i kemiskt
hänseende en två- till treatomig me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
