Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kymus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laktos—Lecitin
243
rorna och äro indifferenta, ofta
flyktiga ämnen, som med alkalier gifva
salter af oxisyrorna.
LaktÖS. Se Mjölksocker.
La’krits, extrakt af roten till
den sydeuropeiska papilionacéen
Glycyrrhiza glabra. Lakrits
innehåller 50—70 % i vatten lösliga
ämnen, socker,
glycyrrhizin-förenin-gar m. m. Den olösliga återstoden
innehåller glycyrrhizinkalk,stärkelse,
mjöl, ofta äfven koppar af de
kop-parkittlar, i hvilka extraktet blifvit
beredt. Genom afdunstning af den
filtrerade lösningen erhålles engelsk
lakrits. — Lakrits användes till
medicinskt bruk. — Grlycyrrhizinet,
C44H63N018, är en amorf, sött
smakande glykosid, som med baser
ger salter och förhåller sig som en
trebasisk syra.
Laktukärium, den intorkade
mjölksaften af Lactuca virosa,
bildar gulbruna stycken med
opium-artad lukt och bitter smak.
LamingS massa, en till rening
af lysgas använd blandning kalk
och järnoxidhydrat.
Låna philosöphica (»de lärdes
ull»), Zinkoxid (se d. o.).
Lantan, ett af Mosander 1839
upptäckt metalliskt grundämne, som
tillhör jordmetallerna och som i
mineralriket förekommer sparsamt
tillsammans med öfriga jordmetaller.
Metallen är hvit, föga smidig,
smälter lättare än silfver, eg. v. 6,i, och
anlöper hastigt i luften. Ät. v.
138 = La. Lantanoxid, La2O3, är
ett hvitt, osmältbart pulver, som
lätt löses i syror, hvarvid
lantansalter bildas. Vid uppvärmning med
vatten släcker sig oxiden, liksom
kalk, och ger hydratet La(OH)3,
som af jordarterna är den starkaste
basen. Lantansalterna utmärkas af
sammandragande, kärf och sötaktig
smak; de löjliga kristallisera i all-
mänhet väl, äro färglösa och gifva
icke absorptionsspektrum.
Läpis, sten. — L.
cäusticuSjka-lihydrat i stångform; L. divmus,
en sammansmält massa af
kopparvitriol, alun och salpeter, hvartill
under afsvalningen tillblandats
kamfer; användes vid ögonsjukdomar.
— L. infernälis, silfvernitrat.
Late’nt Värme benämnes det
värme, som af kroppar upptages,
då de öfvergå från fast till flytande
eller från flytande till gasformigt
tillstånd, och som afgifves,
dåaggre-gationstillstånden förändras i
motsatt ordning.
Laurinkamfer. Se Kamfer.
Laurostearinsyra 1.
Laurin-syra, fet syra, C11H23 . CO2H,
hvars glycerid förekommer i
lagerolja, kokosolja, benmärg m. m. Ben
är en smörlik massa, smpt 44°,
olöslig i vatten och flyktig med
vattenångor.
Lave’ndelolja, flyktig olja af
lavendel, Lavendula vera (l’/2 %).
Den är ljusgul eller grönaktig, har
en angenäm lukt samt innehåller
ett kolväte och ett syrehaltigt ämne.
Spikolja, af Lavendula Spica, har
mindre angenäm lukt, är billigare
och användes vid porslinsmålnirig.
Le Blanc’s proce’ss [1ö bla’ngs-].
Se Soda.
Lecitin, ett i djurkroppens flesta
organ (siggt sperma, hjärna, nerver,
blodkroppar o. s. v.) och äfven i
växterna förekommande ämne eller
grupp af närbeslägtade ämnen. Det
utgöres af glyeerinfosforsyraiis
eterarter med feta syror: stearin-, pah
mitin- och oljesyra samt kolin.
I)i-stearyl-leeitin är ’
. |-0CaH4N(CH,)3©H
_|OGåH,(OC18H33)2
Lecitin bildar vaxlika, lättsmälta
massör, men kan, ehuru med svå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
