Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
Torium—Träolja
sämre sorter ända till 20—30 %.
Askhalten varierar betydligt, från
2 till 12 % och derutöfver. Askan
är i de flesta fall rik på fosfat. Vid
torr destillation af kompakta
torfsorter erhålles en illaluktande tjära,
som kan användas till beredning af
lysoljor, bränbara gaser,
ammoniak och i återstoden ett tämligen
fast kol. Jfr Falkman, »Om de
svenska bränntorfmossarna» (1869),
Cronquist, »Illustrerad ordbok», art.
Bränntorf (1879), och Birnbaum,
»Die torfindustrie» (1880).
Torium, sällsynt, af Berzelius
1828 upptäckt metalliskt
grundämne, som tillhör jordmetallerna.
Metallen har icke erhållits i kompakt
tillstånd. Den hör till de
fyratomiga grundämnena, och dess at.v.,
som tecknas Th, är 233. Oxiden,
kallad torjord, ThO2, är ett hvitt,
i syror icke lösligt pulver. Dess
salter äro färglösa och utmärkas af
kärf smak. Torium träfias endast
som silikat i några få sällsynta
mineral.
Torjord. Se Torium.
Torkning, operation, hvarigenom
fukt eller mekaniskt inblandadt
vatten borttages från ämnen. För
torkning af gaser använder man oftast
klorkalcium i form af porösa
stycken, öfver hvilka gasen får stryka,
äfven svafvelsyra, hvarmed
pimp-stensstycken blifvit impregnerade,
samt kaustikt kali och
fosforsyre-anhydrid, som verkar kraftigast af
alla dessa ämnen. Naturligtvis få
dessa ämnen kke utöfva någon
kemisk verkan på gasen. Ammoniak
kan t. ex. icke tor&as med
klorkalcium, fosforsyreanhydrid eller
svafvelsyra, utan endast med
kaustikt kali, kolsyra deremot kän ej
torkas med kaustikt alkali. Vätskor
kunna torkas genom skakning med
stycken af smält klorkalcium, ut-
glödgad pottaska, vattenfri oxalsyra,
osläckt kalk o. s. v., naturligtvis
under förutsättning att vätskorna
icke reagera på dessa ämnen. Fasta
kristalliserande ämnen befrias från
fukt genom upprepad prässning
mellan sugpapper, pulverformiga genom
torkning i exsiekator (se d. o.) eller
i luftbad.
Traga’nt, Dragant, en af gummi
och växtslem sammansatt produkt,
som utsvettas från grenarna af
Astragahts-åYter (fam. Papilionaceæ,
Grekland, orienten). Tragant
bildar hornartade, ljusgula, skifformiga
stycken, hvilka starkt svälla i
vatten och användas till appretyr.
Tran, flytande fett af späcket
utaf större hvaldjur och fiskar eller
ur fiskars lefver (se Lefver tran),
erhålles genom späckets utkokning
med vatten, hvarvid de organiska
väfnader, som innesluta fettet,
förvandlas till lim och lösas. Tran
innehåller hufvudsakligen olein,
dessutom något stearin samt
glyce-rider af fysetersyra (C± 5 H2 9 CO2H)
och några andra syror.
Hvalfisk-tran och hajtran användes till
smörjning af läder, till beredning af såpa
o. s. v.
Trimetylamm. Se Metylamin.
TropæOlin. Se Tjärfärger.
Tryffel. Se Svampar.
Trypsln. Se Pankreassekret.
Trämassa, pappersmassa af trä,
beredes dels genom skafning af trä
emot sandstensvalsar och dels
genom upphettning af trä med
natronlut i autoklav. Den, på senare
sättet erhållna trämassan har längre
fibrer och är derför af större värde
vid pappersfabrikationen. Jfr
Cellulosa. .
Träolja beredes genom torr
destillation af kådrik ved,
företrädesvis stubbar. Destillationsapparaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
