Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Chemien i allmänhet (§§. 1—37)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom färgade vätskor, närings-saftens gångar;
genom mörker ljusets verkan på dess trefnad och
färg, o. s. v.
§. 4. CHEMIEN utgör tredje graden och
liksom kärnan, ty den uptäcker deras
sammansätning och orsakerne til deras olika beskaffenhet.
Då en ört Chemice betraktas får man veta
huru mycket salt, olja, vatten, jord, m. m. som
deruti finnes; man får veta, hvilka delar, som
orsaka dess smak, dess lukt och öfriga
förmögenheter.
§. 5. Chemien är således en vetenskap, som
utreder kroppars grundämnen til lynne, mängd
och förening.
§. 6. Grundämnen (principia) kallas de
partiklar, som genom kroppars fördelning åtskiljas.
§. 7. Som nu delning kan ske, antingen
mechanice eller chemice, så upkomma äfven två
slags grundämnen, mechaniske eller chemiske.
§. 8. Mechaniske Grundämnen äro af samma
beskaffenhet, som det hela, och skilja allenast
derifrån i storlek. Om krita rifves til pulver, så
är hvart stoft endast et principium mechanicum af
det hela. De kallas ock Partes integrantes.
§. 9. Chemiske Grundämnen kallas de af olika
natur, som tilhopa utgöra en kropp. Således äro
kalkjord, luftsyra och vatten kritas principia chemica.
§. 10. Som de grundämnen, hvilka genom
kånstens biträde åtskiljas, merendels ännu äro
sammansatte, så följer, at af dem gifvas flere
ordningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
