Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Chemia Technica (§§. 76—157) - Chemia Thejurgica (§§. 108—132)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 119. Som kroppars färgor bero af olika
ljusstrålars återkastning eller genomgång, samt desse
verkningar på ljuset egenteligen af det phlogistika
uti kropparnes sammansätning, så följer, at
färgors fästande på åtskillige ämnen, naturligen
hörer til Chemia Thejurgica.
§. 120. Färgkånst kallas vanligen den, som
bibringar under indränkning i någon tilredd vätska,
färg efter behag. Den förberedelse som sker med
vissa salter i afsikt at färgen skal sedan slå bätre
an, plägar få namn af betning.
§. 121. Denna kånst innefattar tre åtskilde
delar, efter som godset är ylle, silke eller linne,
hvilka ämnen hafva ganska olika förmåga at taga
emot färg: ylle lättast, så silke och svårast
linne.
§. 122. Linne måste til vissa färgors
emottagande hanteras med animaliska ämnen, hvilka då
närma dess förhållande til det, som djurs hår
visa och deraf plägar äfven operation få namn
af animalisation.
§. 123. En färgs godhet består ej endast uti
fägring och glans, utan äfven i beständighet emot
solen, och på linne fordras jämväl at tåla tvätt
med tvål.
§. 124. Genom Chemiens tilhjelp äro flere
uptäckter gjorde i senare tider, så i anseende til
nuancers skiljaktighet, som beständighet samt
vighet och säkerhet at vinna ändamålet. Några få
prof måste här göra tilfyllest. Högsta
skarlakansrödt kan fästas på silke. Turkiskt rödt kan på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
