- Project Runeberg -  Kungl. Teatrarne under ett halft sekel 1860-1910. Personalhistoriska anteckningar / Första delen /
102

(1917-1918) [MARC] Author: Johannes Svanberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 KUNG!.. TEATRARNE

sora småningom utbildade sig till en buffasàngare af verklig
betydelse och som genom sitt från all slags efterhännning fria
spel visade, huru mäktig han var af sann dramatisk uppfatt»
ning. Det var de lyckligaste naturgåfvor, som användes på
ett sällsynt konstförståndigt sätt, utan att hafva odlats i någon
konstskola. Hans förträffliga röst, säkerhet i tonen och stora
komiska kraft gjorde den fullständigaste verkan. Därtill bi»
drog också onekligen en för buffapartier ganska fördelaktig figur,
hvilken länge, oaktadt sitt ovanliga omfång, bibehöll mycken
lätthet på scenen, och äfven, då denna lätthet minskats, ver»
kade oemotståndligt på åskådarnes skrattmuskler.

»Hans tilltagande fetma förledde honom ofta till att upp»
träda endast som farsor, men äfven detta gjorde han med en
så allt besegrande godmodighet, att ingen människa kunde
förarga sig öfver att han öfverdref; och i några af sina upp»
gifter, exempelvis Barthold i »Figaros bröllop» och »Barberaren»,
Cornelius i »Nürnbergerdockan», Josseaume i »Advokaten Pa»
thelin», Calchas i »Den sköna Helena» och Aboulifar i »Obe»
ron» var han rent af mästerlig och framkallade verkliga hög»
tider af skratt. Hade Uddman kunnat sjunga och spela dessa
roller på något annat språk än det svenska, så skulle han hafva

vunnit världsrykte som en utomordentlig buffo.–-Innan

han blef alltför korpulent var han en präktig Lcporello i »Don
Juan», en hjärtegod och lustig brumbjörn till Sulpi2 i »Regc»
mentets dotter», och en mycket rolig Dulcamara i »Kärleks»
drycken». Han uppträdde vidare som Cerberin i »Målaren
och modellerna», som Grefven af Campo*Major i »Kronjuve»
lerna», som Baptiste i »Muraren», som Lörd Tristan i »Martha»,
som Kuno i »Friskytten», som Förste talaren i »Trollflöjten»,
som Maurevert i »Hugenotterna», som Oberthal i »Profeten»,
som Bassi i »Stradclla», som Mac*Irton i »Hvita frun», som
Matteo i »Fra Diavolo», som den^amle Melchtal i »Wilhelm
Tell» m. fi. — I midten af lS70»talet började Uddmans rörlig»
het tämligen hastigt att aftaga, och han kunde alltmera sällan
uppträda på scenen. Den otympliga kroppens krämpor kunde
dock icke få bukt med hans glada och sorglösa lynne, det
kämpade och höll ut till det sista.» (Frans Hedberg, »Svenska
operasångare».) Han blef associé i K. Musikaliska Akademien
1S66 och erhöll guldmedaljen »Litteris et artibus» på sin 50»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:16:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kglteatrar/1/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free