Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNAKEK
199
Jenny Augusta Elisabeth Brandt. K. T:ne 1 juli 1887-30 juni
1888. K. Op. (dram. afdeln.) 1891-1892.
Född i Stockholm den 13 dec. 1867, blef elev vid Kungl.
Teaterns balettskola den 1 sept. 1881 och prcmierelev 1886.
Tillhörde under spelåret 1887-1888 den dramatiska scenen,
blef premierdansös 1889, afgick från Kungl. Teatern 1892, gift
i augusti nämnda år med ingeniören Hjalmar Nordqvist.
Bland hennes talroller må nämnas: gossen Olof i »Samhäl»
lets pelare» (1877), Anna i »Ett minnesblad» (1879), Emmy i
»Guldfiskar» (1887), Adelheid i »Askungen» (s. å.).
Anna Maria Klemming. K. T.ne 1 juli 1887-30 juni 1888; K.
Op. 1 aug. 1888-8 aug. 1889.
Född i Stockholm den 6 febr. 1864 (föräldrarna voro bleck»
slagerifabrikören V. L. Klemming och Maria Elisabeth Burman).
Vid 17 års ålder började hon 1882 studera sång i konserva»
toriet för H. Håkansson. 1885 fortsatte hon sina studier för
F. Arlberg i Köpenhamn, där hon äfven uppträdde som kon»
sertsångerska. Hon debuterade på Kungl. Teatern i Stock»
holm som Matilda i »Wilhelm Tell» den 24 april 1887 och
som Julia i »Romeo oeh Julia» den 13 juni s. å., hvarefter
hon blef engagerad, fick den ena betydande rollen efter den
andra och intog snart en primadonnas ställning. En tilltänkt
studieresa till Paris omintetgjordes genom den häftiga nerv»
feber, som afbröt hennes korta och högst lofvande konstnärs»
bana. Mon dog den 8 aug. 1889.
Förutom de båda debutrollerna sjöng hon på Kungl. Operan
Margareta i »Faust», donna Anna i »Don Juan», Elsa i »Lo»
hengrin», Eudora i »Judinnan», Agatha i »Friskytten», Katarina
i »Hårdt mot hårdt», prinsessan i »Per Svinaherde», Venus i
»Tannhäuser», Helena i »Mefistofeles», Belline i »Andorra»
dalen», Neméa i »Konung för en dag», Philomèle i »Kungen
har sagt det», Ingeborg i »Den bergtagna», Marie i »Rege»
mentets dotter» och Valentine i »Hugenotterna».
Redan vid debuterna väckte hon den största sympati genom
sin yppiga, bländande nordiska skönhet, sitt behagliga upp»
trädande och sin bedårande klara, höga och jämna sopran,
sin naturliga tongifning och omsorgsfulla artikulation. Man
anmärkte att en viss köld eller flegma tycktes hindra henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
