Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängelsborgen. Ur en tecknares dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103 ÄNGELSBORGEN.
lag om förnyelse och föryngring, hvilken tvingat’
målarna att studera de gamla gallerierna. Vi måste
arbeta för att äfven i vidare kretsar få till stånd
en mer allsidig uppfattning af litteraturen. Från
våra egna klassici går vägen till de utländska och
de bland dessa, som stå det närvarande fjärmast,
ha därmed också mest att lära oss. Det kan ej
längre fördöljas, att till och med de mest uppriktigt
intresserade för ögonblicket känna en viss trötthet
vid litteraturen som konstform och på ett helt
annat sätt låta sinnet fyllas af musik och taflor.
Hvarpå skulle väl detta bero, om ej på den enkla
orsaken, att under de sista decennierna har först
och främst musiken, men äfven målarekonsten
spänt bredare vingar och på så sätt hållit jämnare’
takt med vårt inbillnirigslif. Hvar har litteraturen
sin pompösa Wagnermusik, eller det fria
skönhetssinnet hos en Klinger, en Böcklin, en Puvis de
Chavannes? Enklare taladt, litteraturen håller på
att bli efter — och när höll hon på med annat!
Jag rår icke för, men hon påminner mig oftast
om ett gammalt fruntimmer, som af ifver att
hinna till tåget så länge vänder på sina hattaskar
och väskor, att hon slutligen just anländer lagom
för att se tåget gå. Nej, vi äro listiga, vi tecknare
och målare, listiga som ormar. Det finns ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
