Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om pöbelns afskaffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 30 OM PÖBELNS AFSKAFFANDE.
att någon sista återstod af pöbel smugit sig in i
deras led, ty pöbelanda smittar. Den som blifvit
anstucken af henne, vet icke längre hvad han gör.
Låtom oss dock icke frukta, att ej äfven ett
samhälle af endast bildade skulle lämna rum åt
hälsosamma slitningar och omstörtningar. Där skulle"
härska minst lika häftiga passioner som någonsin
i våra dagar. Offervillighet och egennytta,
ärelystnad och feghet skulle där bryta sig mot
hvarandra med oförminskad våldsamhet och med
beständigt stegrade önskemål. Hela skillnaden blefve
den, att striden öfverflyttades i mer andliga former
och att bössor, ugnsrakor och kvastskaft politiskt
förlorade sin betydelse. Vi ha därför långt större
orsak att härvidlag beakta stundens misshälligheter
än att af omsorger för framtiden bibehålla pöbeln,
och det mot dess egen vilja och lust.
Plockar man sönder pöbeln i individer, får
man ingenting i handen. För flera år sedan blef
jag i Paris en gång inträngd i en larmande
pöbel-hop. Hundra mistlurar på ett upprördt haf skulle
icke mäktat att omgifva mig med ett ohyggligare
vrålande än alla dessa människostrupar, där orden
förkväfdes. Händerna lyftes, munnarna stodo
vidöppna och som vid de stumma tonerna af en
gemensam men endast inifrån förnummen melodi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
