Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket jag icke nu har med mig, men en annan
gång skall jag skicka dig det, om ej förr, så på din
bröllopsdag, hvem vet? Märta försäkrade dock,
att hon ville gömma medaljongen med den
gyllene nyckeln endast som en sinnebild af nyckeln
till den allra rikaste skattkammare, nämligen hans
ädla hjärta, i hvilket hon tyckt sig hafva fatt
blicka in. — Vid detta sinnrika svar kysste
prinsen Märta på mun och panna och drog henne
ned bredvid sig och glömde så för henne lilla
Maria. En stund flög bort och ännu en under
hviskningar och smek. Men så reste sig Märta
plötsligt. Hon såg sig omkring och sökte med
oroliga blickar, såsom om hon haft en hemsk
aning, sin syster. Snart påträffades Maria bakom
några buskar. Men utsträckt på marken utan
medvetande och med prinsens blottade daggert
ännu i sin vanmäktiga hand. Fattad af en
plötslig svartsjuka, hade hon smugit sig bort med
vapnet och velat afhända sig själf lifvet. (Ellen
som lyssnat allt mer uppmärksamt, gör en ofrivillig rörelse af
förskräckelse.)
OSSIAN
(på samma gång till henne).
Alldeles som i vår egen tid mången
fin-de-siécle-dam.
(Betti blir nu varse Ossian. Ser frågande på honom.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
