Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken - Avsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skidande från Alatalos på vintermorgonen. Han hade sitt
huvud för sig, sade folket. Alla visste, att han stod på
magisterns sida, men alla visste ock, att han i
vardagslag mest grälade på honom.
Han var emellertid den förste, som kom till den avsatte
på juldagskvällen, när denne åter var ensam i sin
kammare. Han hade inga gåvor med sig för Stockholmsresan. Han
kom i stället med tuktans ris.
»Du är allt en enfaldig präst du», sade han och slog sig
utan vidare ned vid spisen, »du kunde haft det lugnt och
bra, om du haft litet mera vett i huvudet. Folk tror du
har vett; men det har du inte. Aldrig har det gått andra
präster här uppe på det viset. De ha vandrat oklanderligt
inför allt folket, i det de läst sina predikningar, eftersom
överheten bjudit, och aldrig blivit ledsna, när folket
somnade. Man skall ej oroa den som sover. Då blir han bara
arg. De ha skött sig efter kyrkolagen, våra gamla: döpt
oss, så vi vordo kristna, tröstat oss, när satan sade, att
vi voro hedningar, givit oss nattvarden, när oron kom på
oss; och på sistone ha de skjutsat kroppen i jorden och
själen till himlen. Det var en bra tid. Vi voro nöjda, och
prästen var nöjd. Vi blevo saliga och han fick tionde
samt annat han skulle ha. En sup fick han och kanske två,
när har kom på husförhör, kanske tre och kanske fyra, när
det var barnsöl, bröllop och begravning, och när vi kommo
till honom, var det heller intet knussel. Han prisade den
nådiga överheten, och den nådiga överheten prisade honom.»
»Men vad är du för en? Håller oresonliga predikningar,
så det blir väsen bland kyrkfolket och oro bland de lugna,
tar bort nådemedlen för oss, så att vi ej kunna lita på
dem, och skjutsar det allra finaste folket till helvete:
sådana som i alla tider stått väl hos fogde och domare. Och
himlen den ger du åt fattiglappar och surögda käringar,
som själva tjuta över sina ogärningar från morgon till
kväll, åt sådana som suttit i stocken och stått uppenbar
kyrkoplikt.»
Magistern visste inte riktigt, vad han skulle tro om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
