Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Veroer:
Tag fram min resväska och lägg i ordning vad jag
kan behöva.
Vera
går till vänster, stilla och böjd; stannar:
Men jag får följa dig — inte hon?
Veroer:
Det är du, som ska följa mig.
VERA:
Tack!
Hon går.
Veroer:
till Hélcne:
Så vi ha vacklat och famlat om varandra, förbi
varandra, fram och tillbaka. Varför? För att undgå döden,
det enda vissa.
Ha vi inte hela tiden anat innerst inne, att det var
ohjälpligt? Dödsångesten drev oss, som om vi varit utan
medvetande.
Hélène:
Nej. För mig var det längtan efter livet och livets
lycka.
Veroer:
Barn lilla — det är ju samma sak. Samma ångest
att förlora.
Och ändå var det bara det, att vi kunde inte leva
tillsammans. Men det betyder ju så oändligt ringa att leva
eller dö.
Du har varit inne i mitt rike, du har vandrat fram
genom skuggor och ljus i min själ. Liksom jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
