Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kvinnan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
DEN FÖRSTA KVINNAN
Den unge mannen blåste ut cigarrettröken på sätt
att det såg ut, som om han sagt puh åt den
kvinnliga journalisten. Med ett språng hann han upp sin
kusin.
— Jag har hyrt rum åt dig, med särskild sovalkov
för anständighetens skull, sade han. Joan frågade
genast efter priset, fann det för högt, ty hon var
van att ha en mycket låg budget, och tillkännagav
sin avsikt att flytta till ett anspråkslösare ställe.
— Ja, sade Dick, gör du det, sätt dig i ett
härbärge för immigranter, det kommer att göra intryck
på alla deputationer och högt uppsatta personer,
som kommer att söka dig.
Medan de foro genom staden, mötte de ständigt
processioner av sandwichmän, som med hela sin
varelse besvuro sina medmänniskor med fraser
sådana som: Ned med våldet! Död åt militarismen!
Bort med kungar och kejsare! Fredsvän! Svik ej
fredens sak!
— Jag trodde inte stämningen var så pass
fredsvänlig här i Östern, anmärkte Joan, jag har läst
tvärt om i tidningarna.
Den unge mannen betraktade henne med ett
spefullt löje.
— Jag kan inte begripa, sade Joan värdigt, varför
du på en gång ser så försmädlig och medlidsam ut.
Den unge mannen brast ut i gapskratt. — Jag
måste väl, sade han, då du inte begrep, att det är
krigsvännerna, som bekostat de där plakaten. Vilket
egentligen är onödigt, eftersom det endast finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
