Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Göteborg); vrak-, vräkknut (Västerg.); vredknut
(Hälsingl.); vrångknut (Västm:s bergslag); marknut(Gästr.);
tvar-, tvärknut (Öland); smällknut, stenknut (Finland).
Ögleknutar, som lätt kunna lossas, kallas däremot
på sina ställen för lösknutar.
Redan i forntiden insåg man skillnaden mellan
en rätt och en orätt gjord råbandsknut. Den förra
tillskrevs övernaturliga egenskaper och kallades hos
greker och romare herkulesknut (se kap. 8!).
De flesta människor veta emellertid ej ännu,
hur den skall göras och göra den därför vanligen
orätt. Av de tusentals biträden, som i våra
handelsbodar alla dagar slå in paket och därvid göra denna
knut, vet endast ett fåtal, hur den skall göras rätt.
Jag fann t. ex. en gång, att av 26 knutar på ett
antal paket endast 8 voro rätt gjorda; de övriga 18
voro käringknutar.[1] Men annat är ej att vänta;
någon undervisning ges icke och även käringknuten
håller en stund, åtminstone tills kunden kommit ut
ur butiken.
Råbandsknopen kan liksom de flesta andra
knutar göras med ögla, vare sig på ena eller båda
sladdarna (fig. 47), om man
vill kunna lätt lossa
densamma. När man är
angelägen om, att knuten skall sitta säkert, torde det i
allmänhet vara bäst att göra öglan blott på ena
sladden (t. ex. när revsejsingarna vid revning förenas
 |
| Fig 47. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
