- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
183

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Proletärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så rent på tok för gubbarna, tyckte han, att ännu kunde
finnas mycket för honom att uträtta. Han började på nytt
att bygga sina små föreningar, medan ännu trötthet och
hopplöshet efter nederlaget låg som en brännande aska kvar
efter den förhärjande branden.

Hur han orkade! Hur han kunde leva på hart när intet
under denna underliga tid! Hur han reste kamraterna ur
djupaste förtvivlan, ur förstockad slöhet, ur självförakt och
hatfull motvilja mot all tanke på en bättring! Hur han
mässade och predikade och drog sin socialistiska
förenings-katekes på nytt utan att blinka efter erfarenhetens alla
dråpslag, utan att ett ögonblick tvivla på framtiden!

— De ä ingen ko på isen, så länge rumpan hänger på
lann!

Han var vorden en gammal dåraktig man, som ännu var
brinnande i anden, fastän allt omkring honom låg i rykande
ruiner.

Vad han en gång fått klart för sig efter mycket och
mödosamt grubbel, det stod bottenfast. Man måste förena sig,
alla måste förena sig till en enda, oövervinnelig skara. Inte
var det under hans ledning den slutliga segern skulle vinnas,
det förstod han gott. Hela hans liv hade gått åt för att göra
en liten början bara åt andra.

Varför strävade han då på detta sätt? Det skulle han väl
knappast själv ha kunnat förklara. Djupt inom sig gömde
han något, som var bra likt — Calson, Calson! De där
liknar fan i mej en rikti förälskelse! fick han höra.

Någon påstod, att gubben en gång helt plötsligt hade
rodnat som en flicka, när man i ett obevakat ögonblick
brydde honom för hans kärlek till arbetarrörelsen — han
vände dem tvärt ryggen och gick sin väg, svarslös för en
gångs skull, ertappad mitt i svärmeriets hemlighet.

183

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/3/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free