Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är en redan lutande man som vi se inför
oss, med något af en from gammal munk i den
matta hyn och milda blicken. I de slitna dragen
kunna vi läsa om långa år af nöd och
umbäranden. När bondsonen från Änimskog vid fyrtio
års ålder fick träda in på den bana, som sedan
ungdomen hade hägrat för honom, bar han på
en lifserfarenhet, tillkämpad under de bittraste
försakelser. Han hade funnit sin tröst i religionen.
Den förre målarlärlingen hade under åratal varit
Fosterlandsstiftelsens reseombud i öfversta
Norrland innan akademin öppnades för honom —
och nu är det som om taflans mening hade
blifvit tydligare för oss. Förvisso, det är en
predikan som konstnären här har velat hålla.
En predikan om den svenska fattigdomens
betydelse. Lekmannapredikanten har känt sitt
bröst häfva sig af svällande kärlek till detta
arma land, som så ofta har nekat honom själf
hans magra bröd. I extatisk hänförelse pekar
han på den strålande aftonskyn, som kastar sitt
trollguld öfver land och vatten.
Nu se vi också hur intimt konstnärens
stili-seradt förenklade, man skulle nästan vara frestad
att säga torftiga teknik, där hvarje stofflig olje-
färgsverkan på det sorgfälligaste har undvikits,
sammanhänger med det patos, som bär upp hans
konst. Hans landskap få gärna som här något
dystert, nödlidande öfver sig. Men i molnen,
hvars lätta struktur han förstår att behandla
med slående sanning, sätter han den förklarade
motsatsen till jordens mörka, tunga massa. För
dem har han sparat hela sin paletts förandligade
lyskraft. Af de fantastiska dunstkretsarne timrar
han — inget luftslott, lifvet har lärt honom dess
förgänglighet — men ett ljusens oupphinneliga
tempel att längta till.
Så predikar Otto Hesselbom för oss med
penseln i hand.
Bartels’ akvarell bildar en slående motsats
till Hesselboms oljemålning. Just den
oljefärgs-verkan som den senare undviker är den förres
mål.
Hans 7’on Bartels (född i Hamburg 1856) hör
till nyhetsmännen inom akvarelltekniken. Redan
under studieåren på sjuttiotalet i Hamburg, i
Diisseldorf och Italien började han använda
vattenfärger för de skisser, som han sedan
utförde i olja. Men det var först sedan han på
jubileumsutställningen i Berlin 1886 hade hem-
HANS VON BARTELS. »VID DYNERNA». GOUACHEMÄLNING.
N AT IO N A I.MUSEU >[.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
