Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keesh, son av Keesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bra, att han får min dotter. Jag har talat, jag, Gnob,
tananawernas hövding.
— Men de vita männen är goda och stora,
svarade Keesh. De vita männen har lärt oss många
ting. De vita männen har gett oss filtar och
knivar och bössor, sådana som vi aldrig har kunnat
göra och aldrig skulle kunna göra maken till. Jag
kommer väl ihåg, hur vi levde, innan de kom. Ja,
jag var inte född då, men jag har hört det av min
far. När vi gick på jakt, måste vi smyga oss tätt
inpå älgen för att kunna råka den med ett
spjutkast. Nu använder vi de vita männens bössor, som
når längre än ett barns skrik kan höras. Vi åt fisk
och kött och bär — det fanns intet annat att äta
— och vi åt utan salt. Hur många finns det bland
er, som har lust att återvända till fisk och kött
utan salt?
Detta skulle ha gjort sin verkan, om inte
Mad-wan hade sprungit upp redan innan det blev tyst.
— Först en fråga till dig, Keesh! sade han. Den
vite mannen uppe i det stora huset säger er, att
det inte är rätt att slå ihjäl? Har vi glömt den
stora striden vid Koyokuk eller den stora kampen
vid Nuklukyeto, där tre vita män dödade tjugo av
tozikakaterna? Tror du inte, att vi ännu minns de
tre männen av tananawstammen, som den vite man-
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
