- Project Runeberg -  Komedi! /
10

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



tyvärr, tyvärr!. . . Hans Burkhardt . . . Quite right...
Hvad är det med den bondpojken?»

»Han stod som skiltvakt der nere framför portalen
och var fräck nog att ropa åt mig. Det är oerhördt !
Jag skulle ha förgåtts af blygsel, om någon hade hört
det.» — Och Aglae bet samman tänderna och blef vid
minnet mörkröd af vrede och förargelse.

Kommerserådet föll nästan baklänges af
förtrytelse. »Skiltvakt ... åh . . . och har helsat på dig?...
Åh . . . åh . . . en gemen soldat — en . . .»

»Han är frivillig 1»

»Del gör detsamma ... en helt vanhg bondpojke
är han. Sonen till ett af mina lejda kreatur!»

Talaren bröstade sig och flåsade af högmod som
en hamster: »Och tilltalar dig! Här i kunghga slottet,
då han ändå ser, att vi höra till adeln och hofvet!
Eller vet den slyngeln kanske ännu inte — —»

»Tyst! — Reta inte upp dig så! Menniskorna
kunna ju tro, att vi båda äro osams», sade den unga
damen i befallande ton. »Jag begär blott, att du
fullkomligt ignorerar den käcke patronen, denna
bondpojke, om han vid vår återkomst ännu skulle stå qvar
vid portalen; har du förstått?»

Fadern såg åter mycket stukad och förvånad ut.
»Det är naturligtvis sjelfklart, mon bijou», skyndade
han sig att försäkra sin bortskämda dotter. Gentemot
lakejerna tog han sedan åter på sig sin millionärmin
och förde sin dotter gravitetiskt till garderobdörren.
Men han sjelf gaf förstulet akt, hvart de andra
herrarna gingo för att sedan kunna låtsas, som om han
vore hemmavan på detta ställe.

Ingen skulle få märka, att baron von
Lehn-berg-Moosdorf i kungliga slottet för första gången
beträdde det rummet, der hans sobelpels, värd ett
frälsegods, skulle hänga vid sidan af den enklaste
sekond-löjtnantsrock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free