- Project Runeberg -  Komedi! /
71

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

Kommerserådet kände sin dotters röst, han visste,
att det inte stod till att strida mot denna ton. Hans
hufvud sjönk ned mot bröstet, han strök sig med den
starkt doftande näsduken öfver pannan, som var
fuktig af kallsvett.

»Hvad skall det tjena till, Aglaé?» Han grep
plötsligt sin dotters hand och drog henne ned i en
fåtölj för att liksom med större rätt kunna nedsjunka
i divanen bredvid henne — han gjorde det som en
man, hvars knän darra. »Det som tio tusen mark inte
kunna åstadkomma, det kunna inte heller femtio tusen.

»Såå?... Verkligen inte?... Det är det vi s^a
se. Mig som dam måste Uggley bestå en
tacksamhetsvisit, om han verkligen är den gentleman, för
hvil-ken han ger sig ut. Men har han först en gång
be-trädt vårt hus, då skall jag nog veta att fängsla
honom. »Blott det första steget kostar på» — säger
fransmannen — hon skrattade hånfullt: »och grefve
Uggleys första steg öfver vår tröskel är väl värdt
femtio tusen mark.»

Kommerserådet såg plötsligt tio år äldre ut.
»Och hvartill tjenar allt det der, Aglae?» utstötte han
upprörd. »Vill du kanske gifta dig med honom?
Gud bevare oss, han har inte ett öre, är fattig som
en kyrkråtta.»

Hon lyfte retad upp hufvudet, hennes röst lät
ännu skarpare än förut: »Nå, jag tänker väl, att det
inte kommer an på ])engar vid mitt val. Om inte en
gång millionärernas döttrar skola få lyckliggöra en fattig
stackare, hvem skall väl då kunna tillåta sig en
sådan lyx?»

Baronen drog djupt efter andan. »Lifvet är
förfärligt dyrt, Aglaé» — stammade han med en skygg
sidoblick, du är förfärligt bortskämd — och . . .» han
sprang upp ytterst upprörd — »jag säger dig rent ut,
att jag för ögonblicket inte har femtio tusen mark att
kasta bort.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free