- Project Runeberg -  Komedi! /
353

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugutredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^353

hade han ändå stått som en tiggare vid moderns bår,
som en hjälplös, vanmäktig man, hvars innerliga bön
ej förmådde tvinga den bleka ängeln att vända om.
Men nu hade den fattiga professorn gjort sin far
rikare, än alla verldens konungar kunnat göra. Och
den gamle böjde hufvudet mot bröstet, som om han
nedtrycktes af ett tungt skuldmedvetande.

Friska luften hade tröttat rekonvalescenten, och
hennes man, som inte tålde, att någon annan rörde
vid hennes vagn, hade försigtigt kört den sofvande
tillbaka till den stora trädgårdssalen, der Aglae intog
sin vanhga plats vid hennes sida. Hans gick åter ut
under de skuggiga träden och satte sig; han stödde
hufvudet i handen och drömde med öppna ögon.

Klockorna ringde och sjöngo i den tysta
söndagsmorgonen, och i hans öron klingade ännu Aglaes
ljufva röst: »Lofva Herren min själ!»

Då såg han i andanom ännu en gång de sista
veckorna med deras sinnesrörelser, deras dödsångest
och qval. Han kände återigen samma fasa han
förnam, då allt var i ordning till operationen, och blott
syster AméHe ännu ej var kommen. Två gånger hade
de redan skickat vagnen till stationen. Tredje
gången medföljde ett telegram. »Syster Amélie gjort ett
svårt fall — brott i höften. Behandlas af professor
Normann.» Hans stirrar förskräckt ned på det
olycksaliga papperet.

»Barmhertige Gud — hvad nu?»

En mjuk hand griper bönfallande tag i hans.
»Det är Guds skickelse, Hans!» hviskar Aglae, »jag
ber er så hjärtligt, försök med min hjälp.»

Han stirrar på henne alldeles rådlös. »Åh,
Aglae, ni anar ju inte, hvad ni tänker åta’ er», säger
han suckande.

Han blir förvånad öfver uttrycket i hennes
an-sigte. »Jag vet det, Hans, och derför upprepar jag
min bön.»

Komedi! 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free