Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Byggnadsämnens hållfasthet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|CH
|co |ro I—»• |c¾
CD
■■■■i...
3 CD
4 CT»
.I...,1.... 1.
CJ1
CO
ro
46
Motverkande eller sträf-Mllfasthef.
§ 15.
Kroppar af för hvarje sektion lika sträfhållfasthet.
Man erhåller en kroppsform af alltigenom lika motverkande- eller
sträfhållfasthet, om man uti nyss berörde stafvar låter tvärsektionerna på
det vis gåi aftagande från den farliga tvärsektion, att, med förutsättning
af en liten inträdande böjning, största spänningen uti hvarje sektion
erhåller samma värde.
För händelsen Jtä II af föregående g kan man betjena sig af följande formel*)
1 2r—1/F-ffYHFf]........i
(t)
* La]
hvarvid x och y beteckna de uti följande figur inskrifna ordinaterna, Zx
tvärsektions-modulen för stället x, Z densamme för midten af stafven.
Äro
midten:
tvärsektionerna cirklar, så blir vid diametern h till sektion på
~ och:
1
mmm
(21)
Öfversigten af denna formel blir lättare, om man upplöser densamme
uti en dubbel eqvation, i det man sätter:
H g sin. q, ......................(22)
hvarigenonl man erhåller:
(2
ii)
2 V)
(23)
Fia
Dessa eqvationer tillåta utan
svårighet en grafisk lösning af kroklinien, hvars
absciss-eqvation öfverensstämmer med
formeln för en cykloid och ordinat-eqvation
med samme för en Sinoid. En närform
till denna kroppsform framställes uti den
andra af de uti fig. 1 gifna former, vid
hvilken begränsningslinien är en
cirkelbåge (kr öknings cirkeln för kroklinien vid
x = -— J eller öfverhufvud en kroklinia med
svag krökning.
Af Kedtenbacher,
CD
10
CO
to
en
CD CJ1
co
CO CA
to ro
CD
§
CO
CD
lllllllll
lllllllll
lllllllll
illlillll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
oo
GB
llllllll
Sammansatt hållfasthet.
47
§ 16.
Sammansatt hållfasthet.
Det förekommer ofta, att en kropp på en gång åverkas af flera krafter
på åtskilliga sätt, så att t. ex. en tvärsektion liktidigt måste göra motstånd
mot dragning och böjning, mot vridning och böjning o. s. v. Bärkraften
eller den inträdande största spänningen måste då bestämmas på annat sätt
än vanligt. För några utaf de vanligast förekommande händelser af den
såkallade sammansatta hållfastheten, äro hufvudformlerne sammanställda uti
följande tabell.
Uti densamme betecknar:
@ den största uti farliga sektion inträdande spänning,
Z tvärsektions-modulen till den farliga sektion, hvilken uti figg. är
utmärkt med B,
F ytinnehållet af tvärsektion,
J tröghetsmomentet till denne enligt § 7.
En skärskådning af efterföljande formler visar, att man ofta behöfver
noga gifva akt på sammansatt åverkning. Om, t. ex uti händelsen I, R = -iä
d. v. s. den vid stången upphängda lasten har sin tyngdpunkt vid kanten af
tvärsektion, så är P = —-—’ alltså bärkraften blott */4 så stor, som vid
central-upphängning. Är tvärsektion en cirkel (d), så blir P ■■
det är, om lasten åter anbringas vid kanten, alltså R = ~JP–
Bärkraften är följaktligen ännu mindre än vid rektangel-tvärsektion.
Händelserna I och II kunna härledas af IH om man der sätter « eller R = 0.
II
d?
1 + g
,&
d d*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
