Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oscar i Ryssland eller det olycksbringande famntaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om, huruvida några verkligen mildrande omständigheter
dervid kunna hafva förekommit. Var god kom igen i
morgon.»
Med detta besked måste nu den stackars doktorn nöja
sig; med tungt hjerta begaf han sig tillbaka till den
sjuka. Sedan husläkaren tagit afsked, och på begäran lofvat
återkomma följande dag vid samma tid, berättade doktorn
för löjtnanten och mig hvad polismästaren sagt; hvarpå vi
ansågo grannlagenheten fordra, att vi aflägsnade oss.
Ett par dagar derefter, vid vårt nästa besök, fingo
vi mottaga den högst sorgliga underrättelsen, att notarien,
vid af polisverkets läkare anställd undersökning, befunnits
till sina sinnen rubbad, och redan var till ett af stadens
dårhus afförd. Dock trodde man, att hans tillstånd
sannolikt skulle snart nog blifva bättre, och att han möjligen,
genom verkligt lämplig behandling, skulle redan inom år
och dag kunna vara fullt återställd. Doktorn var för
öfrigt få-ordig och dyster; men då vi togo afsked, yttrade
han: »Jag får säga herrarna, att jag redan gjort mig
beredd på, att min systers lif ej kan räddas; om ock den
förfärliga febern lemnar henne, så tror jag, på grund af
erfarenhet, att hon ändå stryker med inom ett par, tre
dygn derefter. Jag behöfver inte säga herrarne, till
hvilken grad det är för en broder smärtande, att se en älskad
syster förgås till följe af en lidelse, som ej står i
menniskomakt att utrota, sedan den engång hunnit slå rötter i
hjertat. Det enda som kan ge mig en liten tröst är, att
hennes lif aldrig kunnat blifva annat än högst olyckligt,
i följd af mannens svartsjuka; och då kommer ju döden nu
som en befriande engel. Låtom oss derjemte tänka oss,
hvilken gräslig olycka det för henne skulle vara, att,
efter återvunnet medvetande och vid återbegynnande helsa,
mötas af underrättelsen om hennes mans vistande på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
