Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa alger.1 De äro högst vexlande till formen. En
del arter (Melobesiae) bilda små rosenröda, skiflika
öfverdrag på stenar och bortdöende korallstockar,
hvilka de derigenom skydda från förstöring, andra
(Corallinae) likna verkliga koraller, andra former
utgöras af njurlika, platta, med hvarandra tätt
hopfogade blad (Halimedae).
Talrika andra organismer än de nämnda deltaga
i det stora arbete, som har till uppgift att afskilja
ur vattnet den deruti upplösta kalken samt att
afsätta den i fast form i lager. I det följande skola
vi egna dem en mera utförlig betraktelse.
All den kalkhalt, hvilken d talrika i hafvet
lefvande såväl djur som växter afsätta i sina
väfnader, upptages af dem, såsom förut är anfördt, ur
hafsvattnet, som innehåller såväl kolsyrad kalk som
andra kalksalter i upplöst tillstånd. Den kolsyrade
kalken, eller samma ämne, som bildar krita, kalksten,
marmor, kalkspat, äggskal m. m., är ett i rent
vatten nästan olösligt ämne; men om vattnet innehåller
kolsyra, löser det kolsyrad kalk i ganska riklig mängd.
De hvita, långa tappar (»droppsten»), hvilka man så
ofta ser hängande i gamla källarhvalf, äro intet
annat än kolsyrad kalk, hvilken det genomsipprande
och kolsyrerika vattnet hållit i löst tillstånd, men
afsatt i olöst form, då det kommit i luften och genom
afdunstning förlorat sin kolsyra. Grottornas stora
stalaktiter och stalagmiter äro bildade på enahanda
sätt, äfvenså de praktfulla kalkmassor, hvilka
omgifva kaskaden vid Tivoli utanför Rom. Kalksten
kan således uppstå derigenom, att kolsyrehaltigt
vatten löser kolsyrad kalk och afsätter den i olöslig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
