Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pp. 127
p. 128
90 Stora Ocean emellan
mindre hade de haft en så långvarig Östanvind; ty emellan
Europa och de Azoriska Öarna skal | vara mycket rart,
at se Östanväder öfver par dagar, utan det mästa vädret
stryker där gemenligen från Väster; men så snart en kom-
mer på Västra sidan om Azoriska Öarna, har man, hälst
vid denna årstiden, et ombyte af väder, så at det Västra
ej är där så långvarigt. Häraf sker, at ehuru någon i
sjelfva verket ej gjordt mer, än en tredje del af resan,
då en från Europa kommer midt emot eller förbi samma
Azoriska Öar, räkna dock Sjöfolket, at de hunnit halfva
vägen, då de kommit dem förbi; emedan de därefter ej
behöfva fruckta så mycket för motvind. Eljest sker sällan,
at en får se desse Öar på resan til och från America,
så framt ej storm eller någon annan händelse förorsakar
det; emedan många fördolda klippor ligga utanföre dem
1 sjön, som de sjöfarande gerna söka undvika. Vid Mid-
dags-tid togo Capitainerne Solens högd, samt uträcknade
däraf Latit. den de höllo vara 43 grad. 24 min.; Longit.
så at vi nu skulle vara 30!/; gr. Väster om London. Ingen
fogel, ingen fisk, intet Sjögräs viste sig denna dagen för
våra ögon. Vatnet i hafvet hade ej här någon annan färg,
än vi sedt hela resan. Sjöfolket, som många gångor seglat
från Ängland til Pensylvania, berättade, at vatnets färg
på hafvet är allestäds en och den samma, undantagandes,
då en kommer närmare til America, där det blir grundt,
och sandbanckar äro under, hvarest färgen blir något
ändrad. Skeppet lopp merendels 6 Ängelska mil i timan.
Lycktorne, som de här betjente sig af, at bära ljus
uti, voro ej gjorde af glas; emedan det snart kan stötas
sönder; utan somlige af tunnt horn, som dock kunde taga
skada, om elden kom för när til hornet; andre voro gjorde
af Marienglas eller Vitrum Moscoviticum. Desse voro de
bäste; ty dels voro de ganska klare, som det bästa glas,
dels kunde de ej taga särdeles skada af eld, dels kunde
de ej spricka så snart sönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
