- Project Runeberg -  Pehr Kalms Resa till Norra Amerika / Tredje delen /
25

Author: Pehr Kalm With: Fredrik Elfving, Georg Schauman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ND
IRA

Nya Jersey. Racoon.

De hålla ibland i gräset et sådant skrål, at det gör ondt
1 öronen, och at den ena människan svårligen hörer hvad
den andre talar. På de ställen, där Skaller-ormar finnas,
äro desse mycket förtretliga och på visst sätt äfventyrlige;
ty genom deras starka surrande och skrålande, göra de,
at en ej altid så noga kan känna igen det varnings-ljud
samma farliga orm gifver med sin skallra, och at en dy-
medels ej så noga kan taga sig til vara för honom. At
desse äfven ibland taga sit vinter-qvarter i spisar, är til-
förene uti Tom. 11. p. 491. omtalt. De lågo här tyste
ned i jorden öfver vintren; men i början af Martii månad,
då det blef varmt i luften, kommo de fram ur sina hål,
och började sin musique, fast det gick nog lamt och spar-
samt i begynnelsen. När vi under våra resor genom öde-
marker togo något nattqvarter i skogen, och där bäddat
under oss sa godt vi kunnat, hade desse om natten krupit
fullt bade under och uti alla skryncklor i våra kläder, så
at vi hvar morgon nödgades sta en stund, | och helt noga
skaka vara kläder, innan vi kunde få dem ifrån oss.

Formica rufa eller de hos oss I Sverige ordinaira
myror, som göra de stora myrstackar, fant jag äfven sa
denna, som de följande dagar; men ej i jorden, utan da
min betjänt Jusasrröm högg ned gamla torra trän, funnos
en stor hop uti deras springor. Desse springor voro til
flere famnars högd uppe i trädet, dit de krupit, at sa
högt uppe i luften hafva sin vinter-boning. Så snart de
kommo i värman, blefvo de mycket qvicke.

Den 14 Februari.

Blå-fogel kallades af de härboende Svenskar en liten
ganska täck fogel, som prålade med en högblå färg, hvil-
ken här uppehåller sig hela året. De Ängelske kalla ho-
nom med lika lydande namn, Blew Bird. Herr CaresBy
har afritat den samma 1 naturel storlek och med lifliga
färgor uti första Tomen af sin Natural History of Carolina
Tab. 47. hvarest hau p. 47 kallar honom Hubecula Ame-
ricana ecwrulea. Vid samma figur är at märka, at färgen

Pp.

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpresaamer/3/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free