Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
legendlitteraturen, att deras natur av andra handens
långods ej längre kan betvivlas.
Uttalanden i denna riktning ha framkommit redan
för fyrtio år sedan, men ha då ofta varit så okritiska
och fantastiskt färgade, att de ej kunnat tas på
allvar av den vetenskapliga forskningen. Till denna
kategori hör t. ex. fransmannen Jacolliots påstående,
att Jesus under tiden från sitt tolfte till sitt trettionde
år studerat i Egypten och Indien under ledning av
buddhistiska munkar och efter slutad lärotid återvänt
till sitt fosterland för att predika frälsningens
evangelium för sitt folk. Liknande åsikter ha
framställts av Notovitch, Plange, Burnouf m. fl., men
utan att vinna vetenskapsmännens gehör. Först
Leipzigerfilosofen Seydel var det förbehållet, att på
mitten av åttiotalet framkomma med sådant
bevismaterial, att det indiska inflytandet på de kristna
evangelierna ej längre kunde bestridas. Seydels
forskningar ha nyligen reviderats och fullständigats
av den holländske teologen van den Bergh van
Eysinga, vars verk »Indiska inflytanden på
evangeliska berättelser» ligger till grund för den följande
framställningen. Det förhållandet att van Eysingas
arbete utgivits i en av de tyska teologerna Bousset
och Gunkel redigerad skriftserie samt försetts med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
