Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romerska riket, ända fram till Rhen och Donau.
Då Mithra genom de av Pompejus besegrade
kilikiska sjörövarne blev bekant för den romerska
världen, var han redan den ljuse solguden »skön som
Apollo och segerrik som Ares». Men hans förbindelse
med fruktbarhetens gudinna, Anakita, hans
dyrkan i hålor och underjordiska kryptor och även
hans rol som tjurdödare synes tala för att också
Mithra ursprungligen varit en vegetationsgud. Hos
honom liksom hos den babyloniska Marduk synes
emellertid hans nederlag och död småningom
fullkomligt trätt i bakgrunden för hans segerrika solnatur.
Mithrakulten är av särskilt intresse därför att den
blivit en kristallisationspunkt för alla möjliga
semitiska och orientaliska läror och kulter, och därför
att den haft ett synnerligen betydelsefullt inflytande
på utformningen av såväl den hedniska, judiska som
den kristna religionen [1].
Mithras födelsedag firades den 25 december,
dagen för vintersolståndet. Enligt sagan uppstår
Mithra ur en klippa eller också födes han i en
håla, liksom Kristi födelse efter en gammal
tradition ej skall ha ägt rum i ett stall, utan i en håla.
I båda fallen komma herdar och tillbedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
