- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
293

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frånräknas, omkring 4,700 man i döde och sårade. Om man nu räknar ända
till en död på hvarje sårad, skulle de döde på danska sidan endast uppgå
till omkring 2,350 man och alltså de döde på svenska sidan till
(8,357—2,350) omkring 6,000 man, eller hela den styrka, med hvilken denna armé
började slaget, hvilket ju är orimligt.

Vid en granskning af källorna finner man emellertid, att den höga siffran
måste vara mindre trovärdig. Enligt de förslag och rullor, som äro i
behåll för de olika svenska regementena, finner man också, att gardet, på
en styrka af omkring 600 man utom befäl, förlorade i döde endast 2 officerare
och 86 man, samt i sårade 5 officerare och 87 man [1]. Budbergs finnar
förlorade 41 man i döde. Mellins finnar under hela tiden från sin ankomst
till Skåne och till april 1677 endast 148 man o. s. v. Vid lifregementet,
som gått till striden med 530 man, kunde efter den samma endast 367 sitta till
häst. Öfverlefvande sårade i ledet utgjorde 143. Huru många af dessa som
kunde sitta till häst kan icke synas af förslagen [2]. Söker man med ledning
af dessa siffror att approximera sig till samfälda förlusten för svenska armén,
kommer man till det resultat, att dess summa för både döde och sårade
icke gerna kan öfverstiga 3,000 man eller omkring 37 procent af den
stridande styrkan, hvilket i allt fall är rätt ansenligt. Hvad jag här ofvan
anfört styrkes än ytterligare genom de första uppgifterna om slaget. I Dahlbergs
bref af den 9 dec. från Svenstorp angifves förlusten till »wedh pass 2,000
döde på beggie sidor» I ett bref från Markaryd den 13 dec. 1676, grundadt
på uppgifter från Spegel till Lindschöld [3], angifves antalet döde på platsen
såväl svenskar som danskar till 4,000. En relation från Malmö af den 23
dec. 1676 uppskattar den svenska förlusten till 2,000 man underofficerare och
soldater. Aschebergs egenhändiga lefvernesbeskrifning, på tyska (i
manuskript i Göteborgs elementarläroverk, afskrift i K. K. A.), upptager den
svenska förlusten till 3,000 man. I ett annat bref från Markaryd af den
14 dec. i De la Gardieska samlingen i Riksarkivet, heter det: »På platzen
ähr så af wåre som fienden öf:r 4,000 Dödhe». I Bjelkes bref på franska den
14 dec. uppgifves förlusten af döde och sårade på svenska sidan till »1,000
tout au plus». I den elfte tomen af Theatrum Europeum, tryckt sex år efter
slaget, upptages svenska förlusten underofficerare och soldater endast till
800—1,000.

Hvad som ytterligare förringar trovärdigheten af den uppgift, enligt
hvilken förlusterna ensamt i döde skulle hafva nått den ofantliga siffran af
8,357 man, är sjelfva källan, ur hvilken den synes vara hemtad. Uti konceptet
till den berättelse om slaget vid Lund, hvilken Dahlberg på konungens
befallning författade omkring är 1690, och hvilken konungen med egen hand
rättade, heter det nämligen om striden vid Lund: »uti hvilken efter inkombna
Förslag 8,892 menniskor af begge Parterna på Fältet äre döde beliggiande och
begrafne». Denna siffra är ändrad till 8,357. På ett löst pappersark har
Dahlberg antecknat orsaken till ändringen: »efter brefven och aviserna uthur
Stockholm aff den 11 april 1677 Ähre på Wahlstaden wed Lundh och der
omkring begrafne wordne som ähre blefne 8,357 menniskor». En Stockholms
avis för den 11 april 1677 är också bilagd, i hvilken siffran ganska riktigt
förekommer i en notis från Skåne. Detta ledde mig att efterforska i
Spegels diarium, då ofta hans bref synas hafva legat till grund för dylika
notiser, och jag fann deri för den 30 jannari följande yttrande: »fick man
weta at på walplatsen för Lund och på marken ther omkring woro begrafne
öfver 8,000 döde, hvilket Bönderne som ther med hade att beställa hade
betygat för landshöfdingen Leyonschöld».


[1] von Hastfers förslag i K. K. A.
[2] Bjelkes bref d. 9 dec. Kassaräkenskaper öfver utbetaldt traktamente.
K. K. A.
[3] R. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free