Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spökfisken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De begrepo, att den nya fisk, som delfinen nu
för andra gången sett susa fram. genom vattnet,
icke kunde vara skapad av den natur, de kände
till, eller av samma krafter, som iklätt fiskar
och andra havsdjur deras dräkter. Ty denna
allvisa natur styrde alltid om, att fiskarnas
undersidor voro ljusare än ryggen. Och de bägge
djuren visste mycket väl varför: för att skydda
dem mot fiender.
Kom fienden ovanifrån, så doldes den under honom
gående fisken genom ryggens mörka ton. Och närmade
fienden sig underifrån flöt bytets ljusa underdel
samman med den ljusare havsytan. Till och med
sillen, mörten och löjan äro skyddade, fast deras
buk och sidor glänsa som silver, ty sedda underifrån
smälta de fullständigt samman med solglittret på
vågorna. Guldfisken lever under en mera glödande
sol, och solens silver i nordliga trakter blir
till en rik förgyllning på ekvatorns böljor.
Allt detta visste de bägge vatteninnevånarna, och
de begrepo, att en alldeles mörk fisk måste vara
något hemskt och onaturligt.
»Fortsätt du», sade valen till slut, »jag kan inte
få någon klarhet alls i den här saken. Låt mig höra,
hur den där spökfisken bär sig åt, så få vi sedan
rådslå om, vad som är att göra.»
»Jag skall gärna tala om allt jag vet och glad är
jag, att jag slapp helskinnad undan, ty det höll
på att kosta mig livet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
