Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jättefåglarna och svalan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meters höjd – två svenska mil upp i luften alltså
– registrerade en köld av – 67° Celsius, och på
7,000 meter höjd hava årstiderna försvunnit. Där
härskar ständigt isande köld – – –
»Sveriges bidrag till luftseglingens
vetenskapliga studium känner du väl till», frågar jag.
»Javisst, Andrés åren 1893 och 1897. Man
försökte upptäcka nordpolen genom att segla över
isfälten i ballong. Han och ett par andra modiga
män gåvo sig i väg, men man har aldrig fått
något meddelande från dem. Men nu kommer jag
att tänka på någonting annat, något, som kanske
inte du vet. Har du reda på, när propellern
uppfanns?»
»Ja», svarar jag, och letar i mitt minne. »Den
uppfanus av vår frejdade landsman John
Ericsson i Nordamerika och ungefär samtidigt av J.
Smith i England. Årtalet minns jag inte riktigt.
Det var visst 1820 eller sådant, tror jag.»
»Alldeles fel», piper vinden muntert.
»Propellern har, långt innan John Ericsson tänkte på
att använda den för att driva fram båtar genom
vattnet, föreslagits till att framdriva luftskepp med.
Ty år 1784 påpekade Hopkinson i ett brev till
Benjamin Franklin, att en ballong, för att kunna
styras oberoende av mig, vinden, måste hava
avlång form samt i änden ett hjul, försett med
sneda vingar’.»
Så berättar den om hur dess rike mera och
mera inkräktas av luftfarkosterna. Hur nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
