Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristens Resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•223
kraft och rasar så fram mot väpnade skaror. Han ler
åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke
tillbaka för - svärd. Omkring honom ljuder ett rassel av
koger, av ljungande spjut och lans. Han skakas och
rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när
basunen ljudit. För var basunstöt frustar han: Hujf
Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarens rop och
och larmet av härskrin.» (Job. 39: 22—28.)
Men sådana vandringsmän, som du och jag äro, böra
önska, att aldrig behöva råka ut för sådana fiender.
Och då vi höra, att andra ha blivit besegrade, så skola
vi ej skryta som om vi skulle ha kunnat reda oss bättre,
och ej heller böra vi smickra oss själva med höga tankar
om vårt eget mannamod, ty sådana människor bliva i
allmänhet värst åtgångna, när prövningens stund
kommer. Se blott på Petrus, som jag nyss nämnde. Han
var stor i orden, ack, huru stor i orden han var! I sitt
hjärtas högmod lät han förleda sig till att skryta och
bedyra, att han bättre och trognare skulle försvara sin
Mästare än alla andra. Men vem har väl därvid
kommit mera på skam och vem har väl i striden blivit så
i grund besegrad av dessa bovar än just han?
Fördenskull, då vi höra, att människor på detta sätt
bliva rånade på konungens stora landsväg, så böra vi
komma ihåg att iakttaga följande:
För det första att alltid vara iklädda rustningar, då
vi gå ut, och i synnerhet ej glömma bort att taga
vår-sköld på armen. Ty fet var därför att han saknade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
