Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synes nemligen afbildad sittande i en kursläda resande
norrut med lössläppta tyglar och ropande åt den
körande adjutanten:
"Min vän, hör ni skotten?"
Adjutanten svarar:
"Åh nej, ers excellens, dem ha vi aldrig hört."
Det är en timme efter striden vid Siikajoki.
Lugnad med afseende på sin egen säkerhet sitter
fältmarskalken med servietten stucken under hakan och
smörjer sig med middagsbordets läckra rätter. Han har
nyss klagat öfver, att det smör man serverat honom
ej är fullkomligt tjärnfärskt. Man kan häpna
häröfver. Det är en general, som sannerligen delar ondt
och godt med sina arma soldater. Ett par adjutanter
göra honom sällskap och ett belåtet leende hvilar öfver
hofmannen-generalens ansigte. Vinet är godt,
höns-frikassen ypperlig, det hvita, mjuka hvetebrödet
smakligt, och de saftiga frukter, som trona på bordet till
dessert, en angenäm syn bland vinterns snö och drifvor.
"I morgon bittida skola vi retirera vidare,"
yttrade Klingspor, i det han hällde några droppar
citronsaft öfver sin frikasse. "Ah, hvad man måste umbära
i fält! Man kan tröttna vid en sådan diet, som man
måste föra. Men min Gud, hvad är det för buller?
Vakten slamrar med sina gevär, det är väl ej Kulneffs
kossacker som åter störa vår matro?"
En af adjutanterna skyndade upp från bordet och
fram till fönstret. Hvad såg han väl? Jo, hjelten från
Siikajoki, som nu kom inridande på högqvarterets gård,
omgifven af Döbeln, Sandels, Lode, Palmfelt, Ramsay,
Björnstjerna, von Hertzen m. fl. och eskorterad af
ett kompani björneborgare. Ropet: lefve Adlercreutz!
dånade frän allas munnar. Hjelten och hans
vapenbröder stego af sina hästar och inträdde till den i lugn
frossande högste befälhafvaren.
Detta besök var en dessert på maten, som ej
smakade vår excellens särdeles väl. Man ser ej gerna
en segrare, då man sjelf hållit sig undan som en
stackare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
