Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vistat den för örikets ära så ryktbara bataljen vid
Camperduin, 1797, mot holländarne under amiral De
Winter. Purser, var god och langa mig litet brunt
vatten till mitt the, det behöfver litet finare arom än
hvad det "himmelska rikets" jord förmått gifva det."
Gaubineau lagade sig en försvarlig " aftonhöjd",
drack och smackade med lapparne.
"När vi blott få våra allierade, engelsmännen, att
lemna några ekvallar till förstärkande af vår flotta och
vi sedan lyckligt och väl träffat på moskoviterna, så
kunna vi måhända få oss här i Östersjön en annan
batalj vid Camperduin," yttrade sekonden.
"Det tror jag knappast, ty, oaktadt vår stora
förlust vid Viborg 1790, frukta likväl ryssarne vår flotta,
som ännu är aktningsbjudande nog, och komma några
engelska skepp att sälla sig till oss, vågar fienden ej
att bjuda batalj, och minst komma vi att få en sådan
som utspelades vid Camperduin," svarade kaptenen.
"Men god natt mina herrar. Gaubineau har god tur
och redan i morgon hoppas jag att få sigte på vår
eskader."
< Hvad kaptenen hoppats slog äfven in. Yid
middagstiden den följande dagen upptäcktes den svenska
eskadern, bestående af 11 linieskepp, 5 fregatter, 2
briggar och två kuttrar, kryssa under Möen. Det
blåste hård vestlig vind, sjön gick hög, och för
dubbel-refvade märssegel gungade de stolta "ekvallarne",
återstoden af den mäktiga örlogsflotta, med hvilken Gustaf
III bröt sig ut ur Viborgska viken, upp och ned på
vågorna. Det var qvarlefvorna af den flotta, som
under 1788, 89 och 90 årens krig med Kyssland så
ärofullt kämpat för fosterjordens frihet och sjelfbestånd.
I spetsen för eskadern gick svenska amiralskeppet
Gustaf IV Adolf ett af de senast bygda skeppen efter
1790. Det var ett utmärkt vackert fartyg och hvem
kan förvåna sig deröfver då Chapman, denne store
mästare, varit den, hvars snille format denna på en
gång solida och eleganta skeppskropp? Smidigt och
graciöst sväfvade det fram i lustig lek med Ägirs dött-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
